brainstorm

Både föreläsningarna om färg/perception och semiotik har fått mig att tänka till en hel del om grundläggande faktorer angående kulturell medvetenhet och kunskapsbildning. Jag funderar på att läsa till svensklärare. Bild och svenska är en intressant kombination eftersom båda handlar om kommunikation, språk, utryck och skapande. Konst- och litteraturhistoria går dessutom i princip hand i hand gällande genrer och strömningar. Bild behandlar det visuella språket och svenska, det verbala – så har jag själv gjort uppdelningen utan vidare reflektioner. Utifrån det jag förstått i kursen visuell kommunikation känns det också helt rimligt att fortsätta jämföra dessa två. En tydlig parallell är ju t.ex. Semiotiken som grundar sig i språkforskning. Men samtidigt som saker faller på plats dyker det också upp stora frågetecken för mig – kanske främst med tanke på min egen grundskole-/gymnasietid. När jag gick i skolan uppfattade jag svenskämnet som inramat i regler och grammatik, d.v.s. ingenting för mig, medan bildämnet var fritt och öppet. Jag såg ingen likhet mellan ämnena.

Jag gick in på skolverket.se och tänkte jag skulle jämföra kursplanerna (bild, svenska på grundskolenivå). De liknar varandra på många sätt och det blev till och med så att jag ibland förväxlade firefox-fönstren. Det var intressant och det går att säga mycket, men med tanke på det vi läst angående estetik som kunskapsteori reagerade jag speciellt på en grej – hur ordet kunskap används, vad kunskapen skall syfta till o.s.v. I bildämnets kursplan verkar det som att kunskapen över lag syftar till att förstå bilder, vilket mest verkar handla om artefakter, samt en verklighet med stort visuellt bildflöde. I svenskämnet däremot säger man att ”kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar”. Is it so?

 http://www.fridericianum-kassel.de/index.php?id=49&L=1