frågeställning

(En av semiotikens fäder talade vid sekelskiftet 1800-1900 om att "tecknens liv i
samhället" i framtiden skulle bli annorlunda. Vad och hur tänker du när du hör detta
uttalande?)

Med tanke på bildproduktionens utveckling och dagens bildflöde låter det naturligtvis lite profetiskt och tankarna svävar såklart iväg i domedagsliknande idéer, storebror ser dig o.s.v. Men nu skall jag inte ta den här uppgiften för bokstavligt och beskriva exakt hur jag tänker. Nej, ta det lugnt nu!

Jag tänker att uttalandet var mer en lyckträff. Med tanke på att semiotiken har sin grund i lingvistiken kommer jag faktiskt att tänka på en intervju med Salman Rushdie som jag såg för ett tag sedan. Han pratade om hur betydelsen av ordet religion har utvattnats och därför inte borde användas. ”I think that word has to rest a while. You meet someone in the pub and they say: I’m not religious but I’m very spiritual – and I just want to punch them in the face”. Ett lysande exempel på den verbala kommunikationens brister, tycker jag. Inte nog med att språket ändrar form – nya ord uppstår och gamla försvinner. Betydelsen av redan existerande ord ändrar sig också hela tiden. På samma sätt tänker jag att tecknens liv i samhället ständigt förändras. Det är väl egentligen CS Peirces symboliska tecken jag är inne på. Det sociala sammanhanget har en tyst överenskommelse av tecknens (symbolens) innebörd och betydelse.

Men det är klart. Egentligen tänker jag nog mest på dagens bildflöde. Reklamen i tunnelbanorna, fingrandet på alla Iphones, livsstilsmagasin, facebook… Jag tänker på hur den digitala tekniken förändrat allting på väldigt kort tid och jag undrar om vi hänger med.