lite mer ingående

Tänkte jag skulle försöka förklara lite mer ingående vad jag menade i mitt förra inlägg. Jag tror det är viktigt att hjälpa eleverna att medvetandegöra den problematik som angår kännslor, smak och upplevelser i samband med bilder. Det är naturligtvis inte nån form av gruppterapi jag är ute efter utan helt enkelt en värdesättning av estetiken som kunskapsteori. Utifrån Ulf Klaréns kompendie VARA VERKAN ELLER VERKA VARA förstår jag perceptionens/omvärldsförståelsens verksamhet som ett universum fyllt av orsak-verkan samband, som omöjligt kan beskrivas eller förstås fullt ut genom logik (jag tänker att just detta sätter fingret på bildundervisningens särskilda uppgift jämte mot andra skolämnen). ”Alla föreställningar grundas i emotioner och känslor”. Det gäller inte bara för bildämnet utan för alla ämnen och allting. Det är genom emotioner och känslor vi upplever och förstår världen, och dessa måste då också vara grunden för all kommunikation. Att uppleva bilder, färg, form, motiv, symboler och allt vad det innebär är en väldigt komplicerad process som skiljer sig avsevärt från person till person. För att återknyta till den ursprungliga frågeställningen så tänker jag att det är just på ett naturligt sätt man måste linda in detta i undervisningen. Som sagt, jag tror att färg/formövningar och analysuppgifter kan vara jättebra för att förstå teknik och genom det få en vidare förståelse, men borde inte allt det här med visuell perception också finnas med som ett grundläggande synsätt i all bildundervisning? Jag menar helt enkelt en uppmuntrande ton jämte mot eleverna att våga lita på sin egen magkänsla.