Mina idéer med fältstudien fick en vändning sista VFU-dagen. Det blev ett modereportage. Det började med att jag funderade över vad för slags budskap och vilken typ av information som kommuniceras genom kläder och mode. Och så fick jag för mig att det kanske kunde bli intressant att fråga några elever varför de valt sina kläder för dagen. Så jag gjorde det. Och det blev intressant.
Alla svar blev kanske inte helt pålitliga men utan tvekan individuella och det slog mig hårt hur otroligt personligt det är med mode (det har förövrigt slagit mig hårt, under den här kursen, hur djupt personligt och känsligt det ofta blir när man funderar över visuell kommunikation i olika sammanhang). För mig kringvärvades det här arbetet av svaga viskningar om drömmar, önskningar, självbild, social tillhörighet, utanförskap, självkänsla, religion, säkerhet, osäkerhet, sex, pengar...
I alla fall: resultatet blev ett bildspel där jag porträtterat nio elever och sökt framhäva personligheterna i förhållande till varandra med hjälp av elevernas egna ord angående klädval. Under arbetets gång har jag försökt hålla mig konkret för att låta materialet tala självt. Jag hoppas kunna lägga upp filmen här på bloggen men måste ha elevernas tillåtelse först (visuellt = personligt).
Jag måste säga att det blir tydligt för mig här att det var effektivt av dig att hålla temat enkelt. Med videon tillhanda tycker jag att man kan jämföra det här med att sätta en boll i rullning för att sedan låta den rulla på av sig själv. Att du använt öppna frågor och inte styrt din uppgift för önskvärda konklusioner gör att resultatet blir ärligt och öppnar för diskussioner. En regelrätt studie helt enkelt.
SvaraRaderaVackert och klokt uttryckt vad klädval visar sig vara; "svaga viskningar om drömmar, önskningar, självbild..." Dessutom hänger klädvalen ihop med sättet vi visar oss för andra och för oss själva - och därmed cementeras en bild av vad vi tror oss vara. Spännande och kusligt.
SvaraRadera